Henning Kraggerud har på senare år framstått som en allt mer klart lyssnade stjärna på den nordiska klassiska musikhimlen. Bidragande är hans mångsidighet. Förutom hans spelskicklighet som violinist är han även skicklig arrangör, kompositör och dirigent. Och en god ambassadör för nordisk musik, vilket tydligt hörs i kvällens repertoarval.

Kraggerud Inleder med landsmannen Edvard Grieg. Hans två nordiska melodier op. 63 är stark nationalromantik när den är som njutbarast. Den inledande långa satsen I folktonsstil och efterföljande ko-lockrop är något av det vackraste Grieg skrivit. Avslutande Bondedansen är ystert befriande. Med ett framförande som detta kunde kvällen knappast börja bättre.

Lika vackert skrivet och framfört är Adagiot ur likaledes norske Christian Sindings svit för violin och orkester op. 10 i gammal stil. Här visar Kraggerud vilken superb solist han är med sitt drömlika violinspel.

Sedan är det dags för Henning Kraggerud att även visa upp sig som kompositör i Sviten från Equinox. Fem härliga postludier som tar oss jorden runt. Lika välspelat som välskrivet med kompositören själv som solist.

Efter paus bär det så av till Ungern och Zoltán Kodálys trevligt framförda Intermezzo for String Trio. Kraggeruds svärmor Ewa Serafin har komponerat kvällens uruppförande. Modern musik när som bäst.

Kurt Atterberg är en svensk tonsättare från förra seklets början och mitt som förtjänar att framföras mer. När Henning Kraggerud och Kim Hellgren spelar solistpartierna i hans Svit nummer 3 för violin, viola och stråkorkester op. 19 så hör man tydligt varför. Åter till Ungern för Sándor Veress fyra aptitretande transsylvanska danser. Ett extra plus för de roliga anekdoter kvällens maestro bjuder på mellan verken.

Sätt en fiol i händerna på härligt händige Henning Kraggerud och vi har en toppenkväll. Varken mer eller mindre.